Det ständig närvarande havet, de karga klipporna, de vindpinade tallarna och den karaktäristiska röda sanden. Naturen här uppe på norra Åland är magisk! Jag skulle gladeligen bo i en hydda för att få uppleva den. Men den här gången hyrde vi ett Klipphus med stor terrass och 180 graders utsikt över Östersjön.
Grundarna av HavsVidden var anhängare av energiflöden och ville att alla gäster skulle hälsas godmorgon av solen i öster och vila med huvudet i väster. Jag gillar den tanken. Med läget vid havet är ett dopp aldrig långt borta. Och, eftersom vi befinner oss i Finland, aldrig en bastu heller. Trots att det var tidig april och kyligt när jag var här blev det mååååånga svalkande dopp i havet.
Och kanske just på grund av att det var tidigt i april och hotellet just hade öppnat för säsongen, så kändes tyvärr hela hotellet lite själlöst, lojt och sömnigt. Emellanåt fick vi en känsla av att vi störde personalen, men det kan mycket väl varit på grund av ny personal som trimmas in när säsongen väl är igång. Inredningen tycker jag också personligen att hade de kunna göra mycket mera av för att göra utsikten rättvisa men maten var det inget fel på – tvärtom!
Summa summarum – den lilla besvikelsen över hotellet uppvägs mångfalt av den underbara naturupplevelsen.
